Fantastiskt
Det är lätt för mig att säga. Att livet som förälder är fantastiskt. Imorse, för att nämna ett tillfälle, sket grabben ner sig precis efter att jag åkt till jobbet.
Jag ammar inte heller och flaska kör vi inte med så jag sover även väldigt bra på nätterna.
Myser gör jag med grabben sådär härligt efter jobbet, när sambon under en hel dag inte fått vila eller kunnat göra något annat än att vandra planlöst med sonen i famnen för att han annars blir upprörd.
Förälder på låtsas? Lite så känns det just nu, sådär lite som att äta kakan och ha den kvar. Mysigt men inte kladdigt. Bäbis-skratt och väldigt lite gråt. Sömn och inte zombieliknande vaggande.
En räkmackepappa!
