Det tar emot
Igår var första gången som min sambo självmant påtalade att hon hade problem och inte ville genomföra vissa sysslor, pga magen.

Nu har vi iaf satt upp så mycket staket som vi hade hemma, nu ska det bara kapas och klyvas ved, målas sista kortdelen av fasaden, målas hall innan kök, renoveras lite barnrum.... Det borde hon ju orka....
Det tar emot lite nu, inte bara fysiskt för att magen är större utan också psykiskt. Det är lite jobbigt för henne att säga till mig att det inte riktigt går bra. Hon är så envis, på ett bra sätt, så jag anar att hon får en mental törn av att vara begränsad i sitt vardagsliv.

Nu har vi iaf satt upp så mycket staket som vi hade hemma, nu ska det bara kapas och klyvas ved, målas sista kortdelen av fasaden, målas hall innan kök, renoveras lite barnrum.... Det borde hon ju orka....
Tycker hon varit riktigt smidig trots att det bara är en dryg månad innan BF. En kämpe.