Vattnet går
I förrgår åkte vi in och tog det säkra före det osäkra vid Eksjö sjukhus. Vattnet hade gått, trodde vi, och en och två värkar for förbi. Efter två undersökningar och 5 timmar senare åkte vi hem, lite skamsna och besvikna.

Jag gick upp och gick till jobbet som vanligt igår. Sömnbristen var högst påtaglig och vid 11 hugget på fm så fick jag ringa in mor min från Linköping som stand in för mig. Sambon ville ha lite sällskap men både hon och jag kände att jag borde jobba om vi kunde få ut någon annan.

Strax innan kl 18 åker vi in mot Eksjö och ett av höglandets sjukhus. Vi blir uppkopplade och undersökta. Efter några turer fram och tillbaka vill dom lägga in oss på BB eftersom vattnet inte gått men min sambo har fruktansvärda värkar. Morfinspruta och gåbord, värk till och från samt med BB-väskor i var hand lunkar vi bort mot vårt rum, en promenad på 75 meter från förlossningen.

Jag gick upp och gick till jobbet som vanligt igår. Sömnbristen var högst påtaglig och vid 11 hugget på fm så fick jag ringa in mor min från Linköping som stand in för mig. Sambon ville ha lite sällskap men både hon och jag kände att jag borde jobba om vi kunde få ut någon annan.
Täta telefonsamtal avlöste varandra och även när värkarna var nere på 5 minuters intervaller stod jag pall och genomförde mitt jobb.
Kl 14 tog jag dock beslutet tillsammans med min sambo att jag skulle avbryta jobbet och komma hem.

Strax innan kl 18 åker vi in mot Eksjö och ett av höglandets sjukhus. Vi blir uppkopplade och undersökta. Efter några turer fram och tillbaka vill dom lägga in oss på BB eftersom vattnet inte gått men min sambo har fruktansvärda värkar. Morfinspruta och gåbord, värk till och från samt med BB-väskor i var hand lunkar vi bort mot vårt rum, en promenad på 75 meter från förlossningen.
10 minuter senare och något yrsligare av morfinsprutan vill sambon stå upp vid gåbordet. När hon hugger tag i sänggaveln och reser sig upp får jag en förvånad blick riktad mot mig och orden "vattnet gick" försäkrar både mig och sambon om att vi gjorde rätt som återigen åkte in.....
Det vi inte vet är att det väntar många långa timmar av smärta, funderingar och panik runt hörnet.
Fortsättning följer.....