Aldrig min familj
Idag var första, och vad dom påstår enda, gången jag inte fick följa med till familjecentralen.
Det har ju varit ett par turer och även om det inte alla gånger varit matnyttig information som nått mina öron och ögon så känner jag att jag gärna vill vara med när det vankas besök hos barnmorskan. Jag ser mig gärna som ett stöd åt min sambo, trots att jag mycket väl vet att hon klarar sig utmärkt själv. Jag vill även veta vad som händer där inne, hur magen mår och se så allt går så bra det bara kan.
Vi har följt "kurvan" både när det gäller form och utseende men även min sambos mående. Hon mår faktiskt helt ok trots denna jätteförändring.
Detta besök fick inte jag följa med på.
För att dom skulle fråga om jag slår eller på annat sätt utsätter min sambo för missförhållanden.
Så kändes det i alla fall.
I själva verket så frågade dom rent allmänt om min sambo var utsatt för våld eller övergrepp av någon. Upplägget med att jag, fadern till barnet, inte får följa med tvingar dock in tankegången på att dom riktar denna frågeställning mot mig.
"Slår han dig?"
Aldrig min familj!
